Globala mål för hållbar utvecklingAgenda 2030Demo

Startsida / Demo kommunredovisning / Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt / Förvärvsarbetare
Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Indikator GM.8.4

Förvärvsarbetare

Inom ramen för ekonomisk tillväxt är förvärvsarbete bland invånarna en viktig utgångspunkt. Förvärvsarbete bidrar till den egna och hushållets ekonomiska försörjning, bidrar till kommunerna och regionernas skattebaser och bidrar till ekonomisk tillväxt i ett samhällsperspektiv.

Förvärvsarbetande är ett begrepp inom den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) som används för att beskriva sysselsättningen i Sverige. I RAMS får samtliga personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december en sysselsättningsstatus som antingen förvärvsarbetande eller inte förvärvsarbetande. För att klassificeras som förvärvsarbetande krävs att personen har en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsvärde, alternativt deklarerat för aktiv näringsverksamhet under det aktuella året.

Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år

Mätområde Datum Värde (%)

Umeå

2005

72,7

Umeå

2006

74,3

Umeå

2007

75,9

Umeå

2008

75,5

Umeå

2009

72,3

Umeå

2010

74,1

Umeå

2011

74,7

Umeå

2012

75,7

Umeå

2013

76,0

Umeå

2014

76,2

Umeå

2015

77,3

Umeå

2016

78,1

Umeå

2017

78,2

Umeå

2018

78,4

Umeå

2019

78,1

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2005

77,9

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2006

79,0

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2007

80,4

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2008

80,0

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2009

76,7

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2010

78,9

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2011

80,0

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2012

80,3

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2013

80,4

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2014

80,8

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2015

80,8

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2016

81,4

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2017

81,9

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2018

82,3

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2019

82,8

Större stad (ovägt medel)

2005

74,1

Större stad (ovägt medel)

2006

75,4

Större stad (ovägt medel)

2007

76,5

Större stad (ovägt medel)

2008

76,0

Större stad (ovägt medel)

2009

72,7

Större stad (ovägt medel)

2010

74,0

Större stad (ovägt medel)

2011

74,8

Större stad (ovägt medel)

2012

75,1

Större stad (ovägt medel)

2013

75,2

Större stad (ovägt medel)

2014

75,3

Större stad (ovägt medel)

2015

76,2

Större stad (ovägt medel)

2016

77,2

Större stad (ovägt medel)

2017

77,8

Större stad (ovägt medel)

2018

78,2

Större stad (ovägt medel)

2019

77,9

Riket

2005

75,6

Riket

2006

76,7

Riket

2007

77,9

Riket

2008

77,5

Riket

2009

74,6

Riket

2010

75,9

Riket

2011

76,8

Riket

2012

77,1

Riket

2013

77,1

Riket

2014

77,3

Riket

2015

77,9

Riket

2016

78,6

Riket

2017

79,1

Riket

2018

79,5

Riket

2019

79,3

Datakälla: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) via Kolada
Uppdaterad: 2021-09-08