Globala mål för hållbar utvecklingAgenda 2030Demo

Startsida / Demo kommunredovisning / Mål 11 Hållbara städer och samhällen / Demografisk försörjningskvot
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator GM.11.1

Demografisk försörjningskvot

Antalet äldre ökar. Över hälften av den förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg. Att det finns fler äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Önskvärt är ett lågt värde.

Andel personer 0-19 och över 65 år av personer 20-64 år

Mätområde Datum Värde

Umeå

2005

0,56

Umeå

2006

0,56

Umeå

2007

0,57

Umeå

2008

0,58

Umeå

2009

0,58

Umeå

2010

0,59

Umeå

2011

0,59

Umeå

2012

0,59

Umeå

2013

0,60

Umeå

2014

0,61

Umeå

2015

0,62

Umeå

2016

0,62

Umeå

2017

0,63

Umeå

2018

0,64

Umeå

2019

0,64

Umeå

2020

0,65

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2005

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2006

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2007

0,87

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2008

0,87

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2009

0,87

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2010

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2011

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2012

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2013

0,88

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2014

0,89

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2015

0,90

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2016

0,91

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2017

0,93

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2018

0,93

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2019

0,94

Västerbottens läns kommuner (ovägt medel)

2020

0,95

Större stad (ovägt medel)

2005

0,67

Större stad (ovägt medel)

2006

0,67

Större stad (ovägt medel)

2007

0,67

Större stad (ovägt medel)

2008

0,68

Större stad (ovägt medel)

2009

0,68

Större stad (ovägt medel)

2010

0,68

Större stad (ovägt medel)

2011

0,69

Större stad (ovägt medel)

2012

0,69

Större stad (ovägt medel)

2013

0,70

Större stad (ovägt medel)

2014

0,70

Större stad (ovägt medel)

2015

0,71

Större stad (ovägt medel)

2016

0,72

Större stad (ovägt medel)

2017

0,72

Större stad (ovägt medel)

2018

0,73

Större stad (ovägt medel)

2019

0,73

Större stad (ovägt medel)

2020

0,74

Riket

2005

0,70

Riket

2006

0,70

Riket

2007

0,70

Riket

2008

0,71

Riket

2009

0,71

Riket

2010

0,71

Riket

2011

0,72

Riket

2012

0,72

Riket

2013

0,73

Riket

2014

0,73

Riket

2015

0,74

Riket

2016

0,75

Riket

2017

0,75

Riket

2018

0,76

Riket

2019

0,76

Riket

2020

0,77

Datakälla: SCB via Kolada
Uppdaterad: 2021-09-08